För någon vecka sedan hade vi en tjejträff. Mycket kul och alla var på gott humör. Vi begav oss till ett av Karlskronas uteställe. Det var blanda ålder på gästerna. Vi blev sugna på att dansa så hela gänget gick upp och dansade till den musik vi dansade för sådär 25 år sedan. Stämningen var hög och det är ju så befriande och härligt att få dansa till bra musik.
Vad som hände sedan var inte så kul. På dansgolvet kom det upp killar i 20-årsåldern och valde ut någon tjej och dansade bakom i samma takt. Först bara skrattade jag åt min kompis som blev lite osäker. När sedan jag upptäkte att jag fått en dansare bakom mig så blev jag allt annat än glad. Frågorna snurrade i huvudet.... driver han med mig, är det ett skämt mellan killarna osv
Varför i hela fridens namn skulle en snygg 20-åring dansa bakom mig? Visst om det bara var för dansen osv hade det ju varit roligt. MEN nu blev jag bara störd i mina cykler. Jag gick och drack lite vatten i baren och återvände. Då vinkade han och kom igen?!?
Hur löser man sådant när man bara känner sig patetisk. Han gjorde att jag kände mig patetisk gamal kärring. Min bästa väninna och jag kände likadant så vi lämnade stället eftersom vi nu såg att det nästan uteslutande var folk i 20-årsåldern och uppåt.
Det som var kul att höra dagen efter var att de andra hade inte alls känt samma känsla som vi om att vara patetiska. De gottade sig i att blivit sedda av dessa unga män osv. Konstigt att man kan uppfatta något så olika. Vad skulle det leda till? Vi har ju barn som är lika gamla nästan. Hur kan man ta åt sig smicker av en sådan ung människa som har livet framför sig. Ja då menar jag inte att jag inte har livet framför mig, för det har jag men inte med en 20-åring.
Vad var skälet till att de hakade på oss?
Det var i alla fall roligt att dansa med eller utan ungpojkar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar