Jag tycker inte döden är något farligt och eftersom man arbetar med det man gör så kommer man i ständigt kontakt med den. Men när det väl sker, så tar det tag i en och min själ. Man spelar upp det i huvudet hela tiden. Precis som det inte vill släppa.
Den som rullar nu var väldig fin och lugn död. Det är något speciellt det där sista andertaget. Morgongryningen var tyst och precis när det hänt så vaknar måsarna till liv utanför. Det märks så tydligt att något lämnar kroppen och kvar blir bara ett skal utan livsinnehåll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar